Skottår, eller Leap year som det kallas på engelska, är ett fenomen som finns till för att kalenderåret ska överensstämma med solåret.
Det senaste skottåret vi hade var 2020, det innebär att nästa skottdag kommer att infalla under 2024. Därefter kommer 2028, 2032, 2036 och så vidare.
Vad är skottår?
Skottår är ett år som infaller var fjärde år, och det innebär att en extra dag läggs till på året. Skottåret blir alltså 366 dagar och skottdagen infaller alltid den 29 februari var fjärde år.
Varför finns det?
Den extra dagen läggs till för att förhindra att kalendern förskjuts i förhållande till årstiderna. Anledningen till förskjutningen är för att jordens omloppstid runt solen inte går helt i takt med kalenderåret. Tiden det tar jorden att cirkulera runt solen är cirka 6 timmar längre per år än kalenderåret. Det betyder att utan den extra skottdagen skulle årstiderna rubbas. På ynka 100 år hade årstiderna förskjutits med nästan en månad.
Vecka 53
Normalt sett löper ett år mellan vecka 1 och vecka 52. Men vissa skottår får en ytterligare vecka, 53. Det inträffar när den första januari infaller på en onsdag. Senast vi hade en vecka 53 var under skottåret 2020.
Därför heter det skottår
Likt ett skott betyder skottdagen att något extra skjuts in. I det här fallet betyder det att vi skjutit in en extra dag.
Att fylla år på skottdagen
Cirka fyra miljoner människor i världen är så kallade skottårsbarn. Även för att man är född på skottdagen behöver man tyvärr räkna upp sin ålder med ett år per år, precis som om man vore född alla andra dagar. Även folkbokföringen håller koll och räknar upp åldern för de som är födda på dagen som bara finns vart fjärde år. Även om man under tre av fyra år inte kan fira sin riktiga födelsedag, man får helt enkelt fira dagen innan, 28 februari, eller dagen efter, 1 mars.
Historia
De första spåren efter en 365-dagarskalender med skottår finns redan från det egyptiska imperiet. Om vi spolar framåt runt 3000 år till det romerska imperiet och kejsaren Julius Caesars tid, hittar vi de första tecknen på en fungerande kalender med en skottdag. Julius Caesar blev känd som ”fadern av skottdagen” när han skapade en kalender med 12 månader där idén om skottåret fanns med. Påven Gregorius XIII var sedan den som gjorde systemet till det vi använder idag (den gregorianska kalandern).
Kvinnor friar på skottdagen
Enligt en gammal tradition är det sedligt att kvinnor friar under skottdagen, den 29 februari. Traditionen sägs härstamma från Irland och sägs vara ett påhitt av skyddshelgonet St Patrick. Det är en ganska förlegad tradition att kvinnor inte skulle kunna fria när helst de önskar, och det blir allt vanligare att kvinnor tar tillfället i akt! Idag är traditionen att fria under skottår mycket populär i Europa, där både män och kvinnor tar chansen att ställa den stora frågan, speciellt på skottdagen.
Otur med giftermål
En grekisk tradition säger att det för med sig otur om man väljer att gifta sig på ett skottår. Man menar på att alla giftermål som hålls under ett skottår löper stor risk att sluta med skilsmässa. Det finns inte mycket bevis som styrker det här påståenden, men trots det gör 20% av grekiska par ett aktivt val att inte planera sitt bröllop under ett skottår.
I Ukraina finns en liknande tradition som säger att giftermål under skottdagen kan föra med sig otur in i äktenskapet. Det beror på att varje dag under året har tilldelats ett helgon, och den 29 februari har ett ont sådant. Cassian är helgonet som står för den 29 februari, och enligt legenden vägrade han att hjälpa en bonde vars kärra hade fastnat i leran. I stället kom Sankt Nicholas till räddningen, och tilldelades två dagar per år, medan Cassian som straff endast fick en dag vart fjärde år. Den här legenden påverkar även andra aspekter och det finns en sed i Ukraina att man ska hålla sig hemma och gömma undan sina djur när den 29 februari infinner sig.
Metod för att avgöra när det är ett skottår
Har du inte tillgång till en kalender? Det finns faktiskt en metod för att räkna ut om ett år är ett skottår, även om den kan vara lite komplicerad.
- Varje år som går att dela med 4 (utan decimaler som resultat) är ett skottår.
Exempel: 2020/4=505, alltså är 2020 ett skottår. 2017/4=504,25, alltså är 2017 INTE ett skottår.
- Varje år som är delbart med 100 är INTE ett skottår.
- Men är året också delbart med 400, så är det fortfarande ett skottår.
En aning komplicerat, vi vet. Enklaste sättet är att räkna från det senaste året du vet att det var skottår, och räkna 4 år framåt tills du når det år du funderar över.
De närmsta skottåren
Det senaste skottåret vi hade var 2020, det innebär att nästa skottdag kommer att infalla under 2024. Därefter kommer 2028, 2032, 2036 och så vidare.
Källa
https://varldenshistoria.se/samhalle/traditioner/darfor-har-vi-skottar